Ketunlenkki är en omväxlande och mångsidig del av Palaneen polku vandringsled och en del av den mera omfattande/längre helheten Prännin Patikka vandringsleder och stigar (20 km). De fina detaljer som klipporna med sina geologiska särdrag ger för rutten bildar en intressant bakgrund för vandringsleden. Rutten går runt i skogen Palaneenkallio där det finns storslagna berg och små kärr som bildats i dalsänkor.
Till ruttens början
Startpunkt
Ketunlenkki Parkeringsplatsen vid Palaneenkalliot
Paraatikuja, 62375 Ylihärmä (Kauhava)
(WGS84) N63° 4.05081′ E22° 42.48869′
Parkeringsplatsen ligger i ändan av gränden Paraatikuja.
Ta spångar över åkern för att nå rutten. Palaneenkallio Vindskydd ligger 0,4 km från parkeringsplatsen.
Den mera omfattande rutten, Prännin Patikka har sin startpunkt
i Ylistarontie 636 (WGS84) N 63° 5.441′ E 22° 42.907′
Ruttbeskrivning
Prännin patikka är en omfattande (20 km) helhet av vandringsleder och stigar i Ylihärmä i Kauhava. Ketunlenkki är en ca 3,6 km lång ringled, en mångsidig och omväxlande del av Palaneen Polku vandringsleder och stigar. Svårighetsgraden för Ketunlenkki är medelsvår dvs. Den lämpar sig som dagsutflykt för vana vandrare som har normal kondition. Rutten är markerad med röda färgmarkeringar och vägvisningsband som syns bra längs rutten. Längs rutten är alla korsningar skyltade. Ca 0,4 km från startpunkten finns det ett vindskydd med ved.
Svårighet
Rutten går längs stigar i skogsterräng och på klippor. Mellan klipporna finns några små fuktigare partier men annars är marken torr. Observera dock att klipporna kan vara hala i våta eller isiga förhållanden. Stigen går längs jämna klippor och moskog där stenar eller rötter inte stör. Det finns ett par brantare stigningar.
Bra att veta
För denna rutt rekommenderas stadiga vandringsskor. Annars räcker det med vanlig fritidsklädsel enligt vädret. Rutten kan vandras under snöfri säsong. Längs rutten finns ingen torrtoalett men det finns några bänkar där man kan vila och samtidigt njuta av naturen. Det finns flera geogacher längs rutten. Från leden finns det en förbindelse till andra leder av Prännin Patikka. Längs Vallami-rutten är det möjligt att simma. På området följer man principen om skräpfritt friluftsliv, dvs. ta skräpet med dig. Mobiltelefonerna hörs huvudsakligen väl.
Omgivning
Längs för trakten överraskande storslagna klippor kan vandraren njuta av den karga, vackra och mångsidiga naturen. Efter att ha korsat Peltonotko har man det karga öppna klippområdet av Palaneenkallio framför ögonen. Hällmarkstallskog är ekonomiskog men på klipporna växer det några martallar. Typiskt för Palaneenkallio är branta berg som höjer sig över 20 m högre än de närliggande åkrarna och mossarna. Stenmaterialet i berget är jämnkornig granodiorit som hör till Vasa granit. I sydvästra hörnan av berget bildar klipporna olika slags hyllor och branter. Det finns fuktiga partier i små dalsänkor på klipporna och i fuktigt väder bildas det små bassänger i klipphålor. På stenarna växer lavar och mossor och på skuggiga branter stensötor. Under branterna förändras landskapet frodigare och där trivs även mera krävande arter. Vid fuktigt väder kan vattnet rinna ner i små bäckar längs berget. Under branterna öppnar sig en stor mosse Soukkaneva där skvattramen i början av sommaren spider sin starka aromatiska doft.
Intressant information om rutten
Längs rutter finns tips för historier och traditioner kring landskapet så som Akantappokallio, ett gömställe för hembränning, stenbrott för malmletare och ett sliperi för kilstenar. Man har hämtat stenar från Palaneenkallio för att bygga stenfot för ladugårdar. I mitten av 1900-talet hittades det små mängder bl.a. av kopparkis, magnetkis i stenbrott som malmletaren Pentti J. Luoma hade använt. Lokala människor känner Yliluoma by med namnet “Pränni” som har sina rötter i det svenska ordet bränna. Brännandet är knutet till byns historia, då man brände skogar för att få åkrar och man brände brännvin. Ketunlenkki går längs Palaneenkallio klippor som är mycket torr skogsmark och det är därför en stor risk för skogsbrand. I närheten av rutten finns också “tappokrooppi” (dråpgrop) där den berömda Härmän Häjy Antti Rannanjärvi blev knivhuggen till döds. Mera om sydösterbottniska knivjunkare och Antti Rannanjärvi finns i boken Härmän häjyt ja Kauhavan herra skriven av Heikki Ylikangas eller på Yliluoma byföreningens webbsidor: https://yliluoma.info/meiran-kanss-ei-auta/. Läs vandringsupplevelser på Palaneenkalliot på finska: http://bit.ly/pranninpatikanvarrelta
